Jag tog studenten i Mjölby. Det var där jag lärde mig terrorns grunder.
Mjölby hade ett stadshotell, det enda etablissemanget med fullständiga rättigheter. Hotellet hade en förnumstig och möjligen frikyrklig chef, som inte tyckte att sprit var till för att berusa. Han hette Biltinger (uttalas med ett väldigt smalt o snipigt östgötskt e). Han ville ha ordning och reda. I baren satt en kväll en förfriskad och gladlynt och aningen högljudd man. Biltinger gick fram till honom och sa: "Du är avstängd i fem år". Mannen blev dyster. Funderade väl över hur han skulle överleva helt torrlagd i ett halvt decennium. Något alternativ till Statt fanns ju inte. Biltinger gick mot dörren för att göra en värdig sorti, men kunde inte låta bli en sista och förgörande spik i kistan, vände sig om och sa. "Nej, förresten. Tjugu år".
Den här historien om maktutövning o terror tycker inte Alex är särskilt rolig. Det beror på att han inte har någon humor.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
17 kommentarer:
Jag tror det finns en Biltinger i varje samhälle som kunde kalla sig bruksort. Jag vet i alla fall att Bruket på fel sida Linköping där jag växte upp hade en. Min Biltinger stängde inte av folk. Han var en man av girighet. Min Biltinger vägrade människor att lämna.
Du skriver fint.
Jag håller helt och hållet med dig, Alex har jättefel. Det är en vansinnigt rolig historia.
Kanske en hel del extra för att jag tycker att hela Mjölbys uppenbarelse är ren och skär terror. Som Boxholm i kvadrat ungefär.
Jo den är kul, Lisette, men pá samma gáng är den sorglig. Det finns nog en Biltinger i de flesta av oss, till och med idig och -det kan jag inte förneka -i mig, som dyker upp när vi minst anar det. Det är det som är sá läskigt med oss människor. Och det är för att det inte ska vara sá läskigt som man ska kunna skratta át det. Som du. Och jag. Men inte Alex!
Alex kanske blir lite rädd och vågar inte va så höjljudd i richebaren. Men det kanske mamma tycker är bra, iaf i richebaren.
Tycker Mjölbyposten borde göra ett vad hände sedan-reportage. Intervjuer och en bild på baren ifråga. Fick han vänta i 20 år? Flyttade han? Kröp han till korset eller förförde Fru Bilinger som replik? Inte utan att man blir lite nyfiken.
Bra att du berättade. Det fanns nämligen en filmsnutt på Alex blogg där du drar historien för Calle på någon uteservering, givetvis i kombination med någon infam Alexkommentar om att du alltid alltid alltid berättar historien, men där slutpoängen pga dåligt ljud inte hörs. Jag undrade länge hur historien slutade. Den var bra!
Vad är poängen? Om gästen var överförfriskad står det restauratören fritt att portförbjuda honom. På hur lång tid är upp till restauratören att bedöma, helt efter eget skön.
Jag tycker iofs inte heller att detta har någon humor i sig. Jag antar att jag och Alex är mer lika än vad jag tidigare trodde.
Men det där var ju inget kul, bara elakt. Frikyrkliga människor är ofta elaka.
Nu för tiden finns det två till ställen att gå till på helgerna. Vattenhålet, som är riktigt skabbigt och bara befolkas av människor man inte riktigt vill veta vem det är... Och så finns ju Zeb Macahan, dit man bara går om man är tvungen. Det är oftast tomt där.
:-D
Susanne
Förnumstig, hmmm måste utforska vad det ordet betyder ?
Snacka om att Biltinger var fel man, på fel plats. Skall man inte uppmuntra sina gäster att dricka massor, det blir ju mera klirr i kassan.
Jag streck-läste just din blogg. Du verkar vara en fantastisk och vis kvinna. Blogg-världen behöver fler som du!
Ja har tänkt på en grej. Alex skrev att när han var liten var han ful, men du lovade att aldrig överge honom. E inte det rätt vanlig sund mamma-grej att älska och försvara sitt barn avsett hur det ser ut. Eller tycker du att du är en hjältinna som inte övergav honom?
Haha.
Men jag förstår honom. Hade jag haft en sån enväldig makt hade jag inte kunnat svara för följderna.
För alla som askar på golvet -> 2 veckors avstängning.
För alla som dricksar mindre än 1 procent -> 1 månads avstängning.
För alla som kallar servitrisen lilla gumman -> tre rapp över fingrarna.
/J
(Superfin blogg, förresten!)
Jag vill bara låta meddela att Mjölby är en förträfflig stad. Glöm inte bort People's in, i Folkets Park, eller för den delen den lilla pärlan Mandarin (även kallad "kinesen"). Flyttade som 4-åring från Stockholm till Mjölby, TACK MAMMA!
Historien är kul, men maktutövning av den här kalibern som varit så vanlig i Sverige under allt för lång tid, är allt annat än kul. Vill personligen sparka sönder ett helt torg utanför nån polisstation och gärna även utanför riksdagshuset för att demonstrera min irritaion över dylikt. Så - Alex - du har mina sympatier...
Vardagsondska, sådana människor som aldrig blev riktiga superskurkar utan bara kom ungefär så långt som Biltinger, är jätteroliga. Andra misslyckade dr. Doom-wannabes:
* Mannen som kör iväg med din kundvagn på Ica och ställer den jättelångt från där du är.
* Kvinnan som skattefuskar för 1,500 om året. Och kommer undan med det. Den hyndan.
* Killen som tar bort frimärken från brev som han ska posta åt andra.
* Tjejen som står till vänster i rulltrappan på en vanlig vardagsmorgon.
Sicka jävlar dom är.
Skicka en kommentar