torsdag 27 september 2007

Kommer igen, men behöver lite respit.

14 kommentarer:

Anonym sa...

lisette,
nu får du f¤n ta och styra upp din son! jag trodde att alex hade vuxit upp i ett intellektuellt hem. med emphasis på att det är viktigt att respektera demokratiska processer och mänskliga värderingar. det är helt ok med lite haha och garv men det här är en känslig process. det är en lätt måltavla för att plocka billiga poäng på en samling människor som tar på sig röda tröjor. måste väl finnas bättre saker att göra än att pissa på människor som försöker göra något bra. skriver nu till dig eftersom jag vet att alex är mammas lilla pojke och du är en av få som han defacto har respekt för. gör något!
tack!

Anonym sa...

Men lägg av med att svallra och gnälla om Alex, Katrin och Calle till Lisette! Det ni gör är frunktansvärt fult, ouppfostrat och barnsligt. Fatta att Alex & co är vuxna människor som själva kan ta ansvar för det de skriver, vad tror ni ni kommer uppnå genom att springa till mamsen och skvallra??? Usch, hoppas verkligen inte det är vuxna människor som står bakom sådana inlägg.

Anonym sa...

Ja, Lisette, hur är det egentligen!Skriver du blogg eller...!
Jag tycker du ska lägga av, det blir ingenting. Antingen skriver du halva noveller eller ingenting.
Man undrar från vad då behöver du avstånd/respit! Kanske från bloggandet?

maggan sa...

ähh, ta din tid Schulmeister! Ta all tid du behöver, vi är många som finns kvar.

Anonym sa...

Det är inte så att man som bloggare har några som helst skyldigheter eller plikter gentemot sina läsare. Den som skriver bloggen bestämmer dess innehåll och hur ofta den uppdateras m.m. Take it or leave it. Så tycker jag.

Anonym sa...

" En kall sommarmorgon gick Erika och jag ut. Men se...skam den som ger sig. En fuktig nordan slog mot våra ansikten och nattkrämen kändes som ett pansar.
Eftersom vi arbetar på klubben så är den fulltecknad med spel och jobb.
Efer en underbar dag med jättetrevligt sällskap var matchen lika inför 18:e hålet. Erika med mest kyla vann matchen.

Ja, om inte jag inte hade slagit bollen i muffen hade det kunnat sluta annorlunda.

Rebecka och Maggie fick dispens att spela efter KM.

Anonym sa...

Självklart ska du få lite respit, tycker om att du inte är som alla andra och spotar ur dig inlägg efter inlägg helt utan innehåll er mening.
Det gör dig mer exklusiv eller vad man ska kalla det.
(Men att du inte skriver här varje dag hindrar inte mig från att varje dag gå in och kolla om du gjort det ;))

Anonym sa...

Instämmer med kim och emeli!

Anonym sa...

...och madelen.

Anonym sa...

Jag föreställer mig att du inte riktigt visste, förstod och insåg - med bloggen - vad du gav dig in på. En av mina (tre, likaledes) söner sa till mig: Kolla Schulmans mammas blog, jag tror du skulle gilla den. Jag kollade, och jag gillade den. Kvinna, i min ålder, tre vuxna söner, studier i senare år, långt yrkesliv, någon slags vardaglighet. Jag fann i någon mån identifikation. Men du är är utsatt på ett särskilt sätt med ditt namn. Hade du bloggat med namnet Larsson eller Bergström hade du inte behövt respit efter så kort tid. Jag tycker, att du skall (försöka) fortsätta. Skriv om studierna, om den energi som unga människor ger dig, om åldrandet - vad det gör med kroppen och sinnet, om hur värderingar från din uppväxt uppsöker dig. Skriv om vilket landskap du har i din kropp - hav, skog, stad. Skriv om livet, kärleken, arbetet, vardagens funderingar, vad du läser. Ja, vad läser du? Möjligen skall du lämna dina söners liv och leverne och krets något därhän - jag vet inte inte så mycket om dom - jag läser din blogg för att du är en klok och reflekterande kvinna i min ålder. Mina (och dina) söner lever sitt liv, vi älskar dom intill döden, men deras liv är inte vårt. Varför kommenterar du deras liv och bloggar? Skit i det, helt enkelt. Kom igen!

Anonym sa...

Hello neighbour! Låt oss ses och ta ett glas vin någon dag (för visst är det bara skrämselpropaganda att man inte får röra en droppe när man ammar?) så kan jag visa dig en halvhemlig blogg som jag höll liv i ett tag, och diskutera medias väl och ve.

/A

Anonym sa...

Läste just din artikel i Expressen, Lisette. Språket är som vanligt flödande vackert. Men innehållet är tyvärr ganska ekande tomt. Att försvara Alex är att försvara mobbare. Den "seriefigur" han har skapat och som unga människor tar till sig, bygger på att håna andra människor, förödmjuka dem, trycka ned och trycka till. Det är en förråande ton, som sprider sig och blir norm. Där har Alex ett stort ansvar.
I din artikel nämner du inte heller med ett ord det som är centralt i JAOs reaktion mot Alex: att de är kollegor. En arbetskamrat som offentligt går ut och skåpar ut en annan. Tycka vad man vill om det, men det är faktiskt det som JAO reagerade mot, inte att han som kritiker fick utstå kritik.

Anonym sa...

Lisette har hela tiden försvarat Alex, Katrin och Calle.

Hon har uttryckt farhågor att sönerna är förföljda utan att ta hänsyn hur de attackerar andra i media.

Det är som Anonym här ovan säger att helt enkelt försvara mobbare som hånar och förödmjukar andra människor.

Jag vill ha ett jävligt rakt svar av dig Lisette hur du kan ställa dig bakom detta ? Nu!!!!

Anonym sa...

Lisette! Läste precis ditt inlägg i expressen angående Alex och hans blogg. Jag vill bara säga att jag tycker du skriver alldeles, alldeles underbart. Drivet med ett så vårdat språk att svordomar och raljerande låter fruktansvärt pinsamt i en jämförelse. Pilarna sitter precis där dom ska. Och du måste vara en fantastisk mamma som så lugnt hanterar mediabruset kring dina söner och i förlängningen dig själv.